En dagstidning är en periodisk publikation som innehåller redaktionellt bearbetade nyheter riktade till allmänheten. I Sverige definieras den enligt lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka.
Internationell statistik använder istället kriteriet minst två gånger i veckan. Sedan 1800-talet har fyra centrala kriterier präglat dagstidningen: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Dagstidningar ges ut i olika format och med varierande upplagor, från sexdagars- till sjudagarsutgivning.
Vad är en dagstidning?
| Översikt | Beskrivning |
|---|---|
| Definition | Periodisk publikation med redaktionella nyheter för allmänheten. |
| Svensk lag | Minst en gång per vecka med nyhetsförmedling eller opinionsbildning. |
| Internationellt | Minst två gånger i veckan. |
| Kriterier | Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet. |
- Regelbundna utgivningar med fokus på aktuella händelser.
- Tillgängliga för bred allmänhet.
- Omfattar nyheter från hela världen och alla samhällsområden.
- Historiskt tryckta, nu ofta digitala.
- I Sverige sedan 1600-talet.
- Ungefär 150 aktiva idag.
- Varierande format som broadsheet och tabloid.
| Faktum | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Grundläggande form | Periodisk publikation med bearbetade nyheter | Wikipedia |
| Svensk definition | Minst en gång/vecka | Wikipedia |
| Internationell | Minst två gånger/vecka | Wikipedia |
| NE-uppslagsverk | Bearbetade nyheter för allmänheten | NE |
| Antal i Sverige | Närmare 150 | Språktidningen |
| Första svenska | 1645, Ordinari Post Tijdender | Wikipedia |
| Daglig utgivning | Från 1776 | Wikipedia |
| Broadsheet | 600 mm x 380 mm | Wikipedia |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Sedan 1800-talet har fyra kriterier varit centrala för dagstidningen.
Periodicitet
Regelbunden och varaktig utgivning.
Aktualitet
Nyhetsinriktat innehåll.
Publicitet
Tillgänglighet för allmänheten.
De fyra kriterierna – periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet – har definierat dagstidningen enligt Nationalencyklopedin.
Universalitet
Nyhetsförmedling från hela världen och alla samhällsområden.
Vilka format och utgivningsformer används?
Dagstidningar utkommer i broadsheet (600 mm x 380 mm) eller tabloid. Broadsheet förknippades tidigare med traditionella tidningar, men tabloid har övertagit i många länder.
Utgivning sker ofta med flera upplagor per vecka, som sex- eller sjudagarsutgivning.
Flera upplagor per vecka är standard, med alternativ för sex eller sju dagar.
Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet.
En av de tidigaste globalt var Ordinari Post Tijdender från 1645, tryckt till 2006 då den blev digital.
Antalet ökade under 1700-talet, och 1776 kom Dagligt Allehanda, den första dagliga tidningen.
Idag finns närmare 150 dagstidningar (Australia Insight).
En tidslinje för svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender startar, en av världens första.
- 1700-talet: Ökning av antalet dagstidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda blir första dagliga tidningen.
- 1800-talet: Fyra kriterier etableras.
- 2006: Ordinari Post Tijdender övergår till digitalt.
- Nutid: Cirka 150 dagstidningar i Sverige.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklart eller varierande |
|---|---|
| Fyra kriterier sedan 1800-talet | Exakt gräns för ”dagstidning” varierar mellan länder |
| Svensk lag: minst 1 gång/vecka | Internationellt: minst 2 gånger/vecka |
| Historia från 1645 i Sverige | Precisa antal historiska titlar |
| Format: broadsheet/tabloid | Övergång till digitalt fullständigt? |
Vad betyder dagstidningar i samhället?
Dagstidningar förmedlar nyheter och opinionsbildning till allmänheten. De erbjuder bred täckning av globala och lokala händelser.
Genom redaktionell bearbetning säkerställs aktualitet och relevans. De har en central roll i demokratisk opinionsbildning.
Svensk lag kräver minst en utgivning per vecka, medan internationell statistik anger två. Detta påverkar statistik och klassificering.
Källor och citat
”En dagstidning är en periodisk publikation som innehåller redaktionellt bearbetade nyheter och riktar sig till allmänheten.”
Wikipedia: Dagstidning
”Sedan 1800-talet har fyra kriterier definierat dagstidningen.”
Nationalencyklopedin
Sammanfattning: Nyckelfakta om dagstidningar
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. I Sverige regleras de lagligt med veckovis utgivning och har en historia från 1645. Format som broadsheet och tabloid används, med runt 150 titlar idag. Se mer på Svenska dagstidningar.
Vad skiljer svensk definition från internationell?
Sverige: minst en gång per vecka. Internationellt: minst två. (Källa: Wikipedia)
Vilket är det äldsta svenska exemplet?
Ordinari Post Tijdender från 1645. (Källa: Wikipedia)
Hur många dagstidningar finns i Sverige nu?
Närmare 150. (Källa: Språktidningen)
Vad är broadsheet?
Format på 600 mm x 380 mm, traditionellt för dagstidningar.
När kom första dagliga tidningen?
1776, Dagligt Allehanda.
Varför kallas det dagstidning?
Fokus på aktualitet och daglig eller veckovis nyhetsförmedling.
Är alla dagstidningar tryckta?
Nej, många är nu digitala, som Ordinari Post Tijdender från 2006.
Se också
Vem Var Charlie Kirk – Biografi, död och arv 2025
Molande Värk i Benen – Få Klarhet och Lindring
Övervakningskamera bäst i test – Vinnare utan abonnemang
Enkla Drinkar med Vodka – Lätta recept att mixa hemma
Trådlöst Tangentbord och Mus – Smart Val för Arbetsflöde
Rollistan i Melrose Place – Skådespelare och roller 1992–1999
